Luft innehåller alltid en viss mängd vattenånga. Luftens förmåga att ta 
upp vatten i ångform är dock begränsad. Mängden som kan tas upp är  främst beroende på lufttemperaturen. Höjs denna förmår luften binda mer vatten i ångform. När luften av en viss temperatur inte förmår ta upp vatten sägs den vara mättad med vattenånga. Denna temperatur benämns mättningstemperatur - i dagligt tal kallad daggpunkten.   

När fönstrets yttemperatur är lägre än daggpunkten för inneluften 
uppträder kondens i form av imma på omgivande kallare ytor. Efter  ytterklimatet inte kan påverkas är det inneklimatet och åtgärder på 
befinligt fönster som kan regleras.   

Kondens på fönster   

Inneklimat   

Fuktförhållandena kan variera i rummets olika delar. Vid fönstren kan 
det var helt andra fuktförhållanden än i rummet för övrigt. 
Fuktförhållandern kan även variera beroende på fuktkällor, bostadsvanor och rummets användning. De inre tryckförhållandena är 
även av betydelse om det råder under- eller övertryck. Således ökar 
risken för kondens högre uppåt i t ex ett flervåningshus på grund av 
skorstensverkan. Likaså är risken större för kondens på läsidorna än 
lovartsidor vid vindpåkänning. Även övertrycksanläggningar för 
ventilation och uppvärmning ökar risken för kondens. Är inblåsnings- luften dessutom befuktad ökar risken för kondens ytterligare. 
I det sistnämnda fallet är risken stor för kondens även på väggarna och inte enbart på fönstren.    
 

Fönstret   

Luftläckning kan ske på flera ställen som medför kondens. Vanliga 
läckageställen är mellan karm och innerbåge, mellan glas och innerbåge, genom hål för beslag som t ex genomföringar för persienner. Hög fuktighet inomhus i kombination med övertryck ställer höga krav på tätheten hos fönster. Även själva fönsterkonstruktionen kan var felaktigt utförd med t ex genomgående köldbrygga.   

Kondens på fönstrets glasytor    

Kondens kan uppstå på   

Innerrutans insida, vanligtvis på nedersta delen  

• Ytterrutans insida 
• Ytterrutans utsida 

När kondens uppstår på innerrutans insida beror det i första hand på hög luftfuktighet inomhus och är ofta ett tecken på dålig ventilation. Även hög fuktavgivning i t ex kök, bad, tvättstuga och invändig befuktning i lokalen kan vara orsak till kondens- utfällning. Allt för låg temperatur lokalt vid fönstret eller i hela byggnaden i syfte att spara energi kan vara orsak till kondens.   

Kondens på ytterrutans insida beror i allmänhet på dålig tätning 
av fönstret. Se förslag till åtgärder.   

Under vissa betingelser som t ex vid kalla blåsiga solskensdagar och 
tidigt på morgonen kan kondens uppstå på ytterglaset utsida. Vid dessa tillfällen är luften i luftspalten mellan glasen uppvärmd av solen och kan därför ta upp mera fuktighet från virket i båge och karm. Det yttre glaset är likväl nedkylt.   

Orsaken till kondensproblemen bör undersökas, många gånger i 
samarbete mellan bygg- och vvs-facken.    
 

• Är ventilationen tillfredsställande? Luftomsättning måste eventuellt mätas. 
• Är fuktavgivningen för hög? Registrerad mätning med exempelvis hygrograf bör utföras 
• Vad är rumstemperaturen och har denna sänkts? 

• Har radiatorn samma bredd som fönstret?  
• Vilken temperatur har radiatorn? Har denna temperatur sänkts?  
• Avger radiatorn tillräckligt värme så att varmluftströmmen upp över fönsterytan blir tillräcklig? Är denna luftström inte tillräcklig finns risk för ett besvärande kallras. Se figur.    
• Har varmluften från radiatorn fri passage uppåt över fönstret? Utrymmet mellan fönsterbänk och vägg bör var 50 mm, dock  minst 20 mm. Är bröstningen utformad så att luftströmmen även lätt kan nå fönstrets nedre del? Är fönster- smygen allt för djup? Är fönstersmygen > 80 mm djup bör man försöka styra in luftströmmen mot fönstret. Beakta att luften måste komma ut ur fönstersmygen i överkant och får inte hindras av gardiner,    konischer o d.  
• Hindrar blommor och gardiner luftströmmen att nå fram till fönstret? Om t ex rullgardin är för nära fönstet kan den hindra   luftströmmen. Ibland kan det hjälpa med att inte dra ned rull- gardinen helt. Bättre är att flytta ut dem så att den varma luften  kommer in mellan gardinen och fönstret och ut igen i överkant upp mot taket. Om rumsluften cirkulerar enligt nedanstående figur uppstår sällan problem med kondens.  

• Kontrollera att ventilationen är tillräcklig. Om fläktventilation är förutsedd bör den var igång när kondensrisk föreligger.  
• Vid befuktad luft kontrollera om befuktningen kan minskas eller uteslutas.  
• Kontroller den invändiga tätningen, såväl mellan karm och båge, som mellan glas och båge? Allt för ofta sker läckage mellan glas och båge eftersom tryckkittet för glaset har torkat och spruckit upp. Ibland kan det t o m ha ramlat bort.  
• Kontrollera tätheten hos genomgöringar för t ex persienner, markiser o d.    

.  
   
 

• Utför omtätning av fönstret. Se särskilda tips om val av tätningslist och omtätning av fönster 
• Byt genomföring eller komplettera med tätning kring genom- föringar. 
• Ändra fönstersmygen så att luften når fram till fönstret. 
• Höj ev. temperaturen på radiatorn. Kan vara en temporär åtgärd vid t ex ombyggnadsarbeten . 
• Minska på ev invändig befuktning.  
• Byt till lågemissionsglas om möjligt i innerbågen. 
• Ändra på tryckförhållanderna om så är möjligt 
• Utför toppförsegling mellan isolerruta och båge/respektive karm vid fasta glas 
• Utför omkittning av enkla glas om tryckkittet har torkat och delvis ramlat bort. 
• Kontrollera tätningen mellan bågarna. Byte av dammfilterlist    bör eventuellt göras. Ventilation måste ske mellan bågarna ut mot det fria.